Varje dag händer det, varje dag föds det nya mirakel till våran värld! Djur som människor, och idag föddes ett litet knyte, vars mor skriver en helt otroligt tilldragande blogg. Hon är (som man uppfattat genom bloggen) en väldigt jordnära människa, en såndär människa som man önskade att fler såg upp till istället för de där skandalbloggarna. Som gör allt för att få uppmärksamhet. Denna tjej, hon får uppmärksamhet av rätt anledning, iallafall ifrån mig, hon är mänsklig! Hon har hittills skrivit om sitt liv, hur det kan förändras av ett gravtest, jag har följt henne från hennes första blogg inlägg, och nu har hon och hennes fästman äntligen fått möta deras lilla prinsessa. Tänk! Tänk att man kan bli så glad över något som man inte har något att göra med, egentligen, men jag blir så lycklig! För jag blir så inspererad av denna människa! Hon är så vacker, hon är så fin, hon är så äkta! Hon har inte den där bloggen som bara handlar om alla underbara dagar som gravid, vilka dyra kläder hon har råd med, hur fin mat hon kan äta varje dag, hur mycket hon tränar varje dag (inte för att hon har tränat de senaste månaderna då hon "plötsligt" blivit lite större på sista tiden). Man får följa hennes bra dagar, man får följa hennes dåliga dagar, hon svarar ärligt utöver sina egna erfarenheter. Så Grattis Paula och Hugo! till eran fina lilla dotter! 

http://paulas.me/ & http://hugorosas.se/

Ibland har vi alla dessa små spöken, som bara kastar sig över oss och tänker på ett sätt som är egoistiskt på fel sätt, ni minns att jag tycker att det är helt okej att man är egoistisk, men som med allt annat så ska det vara i rätta mägnder. Jag kämpar dagligen med besvikelser, som jag får kastat rakt i ansiktet, som någon säger eller gör, så blir jag nästan gråtfärdig men om jag får chansen att tänka efter, varför reagerar jag såhär, varför blir jag upprörd över detta. Tänk hur den andra människan känner, eller vad den ville förmedla innan du aggerar med taggarna utåt. Ett exempel: Jimmy ringde nyss och sa att han skulle ut och festa med grabbarna imorgon kväll, då en av hans barndomsvänner kommer hem ifrån Skåne. Jag känner genast ett sting av besvikelse, och tänker, jaha? men jag då? Varför får inte jag följa med, eller vad ska jag göra? 

SKÄRPNING: 
Det är tur att jag har en sambo som både är lite döv ibland över hur min reaktion blir och som är så öppenhjärtad att inte lägga onödig energi på det utan låta mig få den lilla stunden jag behöver så jag kan samla mig och skälla på mig själv innifrån. När vi sedan lagt på sitter jag tyst och tänker. Klart som korvspad att Jimmy ska festa med sina vänner! Hur många gånger har inte jag åkt och festat och han har varit kvar hemma, jag får ju helt enkelt hitta på något annat, själv! Så svårt är det ju absolut inte! Jag har ju också vänner! Då kan jag passa på att umgås med dem! Perfekt! 
Känner du någongång som jag? Jag är glad när jag får den där extra minuten att tänka efter, och det är nog inte bara jag som behöver det! Jag har då även chansen att be Jimmy om ursäkt för att jag lät sådär! 
Tänk innan du reagerar! 

Och det är ingen besvikelse om du inte tar det som det. 

Tänk så deppig man blir utav detta väder! Så otroligt jätte ledsen känner jag mig! Utan någon anledning! 

Jag borde vara kalasglad just nu! För jag fick precis ett samtal om ett vik på 100% på hemtjänsten! fram till Juni! Det är ju verkligen hur bra som helst! Jag är jätteglad! 

Jag ska åka och hjälpa Sofia med att packa inför hennes flytt nästa vecka. 

Ikväll får vi se vad som händer! Vi åkter nog förbi bosse och tina för jag hittade en kalas söt jacka åt Tindra igår! 
Måste även träffa Tobias och ge han Arons present med! 

Ni ska veta en sak! Att köpa barnkläder kan vara det roligaste som finns! Det finns så mycket fint och tufft som man blir helt betagen av! 

Här sitter jag och bara njuter av att jag hunnit med så mycket! Eller nått åt det hållet, men jo det tycker jag! 
Så nu väntar jag på att Amanda kan sluta så vi kan åka och handla, tvätta mig bil och sen åka på picknick! Har ni hört något bättre eller?! Vi ska mysa till det ordentligt i det fina vädret!
När man har en sambo som är rädd för att gå ut i naturen, så får man väl helt enkelt ta till frugan! Hon har bra idéer hon! 

Förövrigt så har jag hunnit träna, städa chillaburar, duschat och lagat en supergo middag! Erkänn rättså bra! Ska bara fixa med disken sen ska jag njuta ännu mer! 

Just nu, är jag sååå trött på mitt hår, det är i en längd då det inte går att göra något med! Jag kräks på det, men jag visste ju att det skulle bli så! Samtidigt orkar jag inte vänta! Så nu har jag bestämt mig för att sätta i löshår. Jennica ska hjälpa mig att få till det bra, nu återstår det bara att beställa hem, och då gäller det att fundera ut vilken färg jag ska ha det i! Jag vill gärna testa på något annorlunda, och jag tänker då en dipdye, se om jag passar i det! Men då ska inte löshåret vara långt! Inte till en början när mitt andra hår är så kort! Det blir nog till nyckelbenen ungefär! Men här är lite ideer på färger och snygga bilder! bilderna är lånade från Google.se 

Sov gott fredag dagen. Jimmy och jag ville hitta på något när vi nu "firade" 1 och 1 halvt år förra veckan, då firade vi påsk som bäst, så i fredags åkte vi till Texas Longhorn, åt god mat och njöt av varandra! Sen åkte vi hem och såg film. Jag höll mig vaken så länge som möjligt eftersom jag skulle jobba lördagsnatten. Jimmy och Wilma hade redan somnat vid tio tiden ;) 
Jimmy åkte till Yxbacken på någon tävling som han var inbjuden till från Somewear. Så jag hade en lugn förmiddag, såg om filmen från dagen innan. Sen ringde Jimmy och frågade om vi skulle åka in till stan och käka och gå på stan lite, så det gjorde vi. Chili Wok blev det. Sen köpte jag smink. Herregud det var evigheter sedan jag köpte smink. Hur som helst så åkte vi hem och sen var vi bjudna på Tacos hos pappa, sen åkte jag och jobbade natt, sista natten för veckan, den gick hyffsat fort och när jag väl kom hem igår morse så låg Jimmy och sov med kläderna på! Hård kväll? haha! 
Vi bestände iallafall att åka på bio på kvällen, vi såg "This is 40"  Den var faktiskt bra! Helt okej, lättsam och visst kunde man förutse vad som skulle hända, men det är skönt med såna filmer också! Ibland! 

En bra helg med min fina sambo! Nu är han i Stockholm igen och vi har verkligen fått känna på hur det är att ha distansförhållande. femte eller sjätte veckan i rad nu som Jimmy är iväg på vardagarna. 

Hur som helst, ska jobba 14.30-19.00 idag, lite lagom så jag kan ställa om mig på att jobba dagjobb igen! 

Förövrigt så har Wilma börjat löpa, och en könsmogen katthona, är inte det roligaste. Nu förstår jag vad alla pratar om. Åhhh! Hon dreglar och jamar heeela tiden! Haha! Åh lille vän! 
Detta blev visst ett riktigt "dagboksinlägg" inga djupa tankar bakom detta, men det kan väl vara skönt det med ibland! 

Igår kväll åkte vi till Texas Longhorn och käkade god mat! "Firade" våran dag en vecka sent! :) 

Maten kan ju knappast bli bättre! Så otroligt gott! 
Sen åkte vi hem och jag ville så gärna se "Les Miserable", Jag har hört så mycket bra om den. MEN:
Här kommer mina men: De sjöng, heeeeela tiden, jag trodde inte det skulle vara en sång på 3 timmar, det blev lite för mycket. Man hängde inte med på vad det var som hände, man fick inte någon bra relation till karaktärerna, först idag, dagen efter, nu när jag är korkad och ser den igen, som ögonen bara rinner och rinner, för nu vet jag ju vad som väntar, nu förstår jag lite bättre, och om de då inte hade sjungit exakt hela tiden, så hade den varit mycket bättre, för jag älskar denna stil på film. Historiska filmer, denna utspelar sig från Franska revolutionen. 3 av 5 får denna film! Jag tycker skådespelarna är otroliga! Så otroligt bra! 

Se den, men se den med text, och med ett öppet sinne när det gäller att se en film med bara musik i 3 timmar! 

Här sitter jag, på Åstugan, ute på landet, jag jobbar min fjädre natt i natt och längtar efter min säng! Jag sitter och kollar i min gamla bilddagbok, det är så otroligt mycket olika känslor som dyker upp, beroende på vilken period som jag var i, i livet just då. Tänk vad mycket som har hänt med mig på så kort tid, jag är ju vuxen nu, jag får ont i magen över hur mycket bekräftelse jag sökte när jag var ung, fem sex bilder dagligen på den där bildagboken, bilder på mig själv, som jag la ut ständigt, ihop om att få så mycket bekräftelse som möjligt!
Jag är en sån tjej tror jag, jag vill känna mig bekräftad, jag lapar i mig det, men på sistone kan det vara att jag själv kan bekräfta mig med att, nu har jag gjort ett bra arbete, jag får en komplimang, inte för mitt utseende utan för ett jobb jag utfört, någon tjänst jag gjort för någon gammal som blir tacksam, det är värt så mycket mer än en anonym kommentar på bilddagboken om att jag ser "förbannat het ut". Idag tänkte jag när jag läste såna kommentarer, är det ens en komplimang? "Förbannat het", ja stackars oss som inte hade bättre orförråd på den tiden, då kunde jag skriva "jag älskar dig" till nästan vem som helst, jag hade givit en utmaning under en bild om den löd "Jag slår vad om att du inte vågar säga: Jag älskar dig, till mig. Alltså va? Varför ville jag höra detta från någon som jag inte ens kände? Det är först nu, 4 år senare, som jag har fått chansen att förstå vad de tre orden betyder, för mig, de betyder så mycket mer än vad någon annan kan beskriva, de är så långt ifrån alla andra ord som man kan komma. Det är inget man vill höra från en främling eller en bekant, för det betyder inget, det är missbruk av de finaste orden som en människa känner till!

Tack för att jag fick chansen att mogna och växa upp! Tack för att jag fick träffa mitt livs kärlek och lära mig vad älska var för något.
Något jag blir förvirrad över mig själv är att jag kunde skriva så djupa texter ibland, och sen när jag bara skulle skriva något till någon, då blev det så falskt, jag förstår inte. Jag var en förvirrad liten tonårstjej på 16 vårar! Här kommer lite texter som jag fick ur mig, bör tilläggas att de är långt ifrån positiva, men under 16 och 17 års perioden i mitt liv, svackade det mycket neråt!

"Jag vill bara gråta ut det svarta och tomma inom mig.

Jag vill bara gömma mig och glömma allt som händer runt om kring mig.
Jag vill försvinna in i intet och aldrig synas igen.
Det svarta gör ont och värker.
Det känns som de sprider salt i mina sår."

 

 

"jag är trött på det här nu. Jag vägrar må så här, jag vägrar göra mig själv till den jag är! jag har fått mitt liv för jag ska göra någonting bra med det inte kasta bort det genom att gå omkring och gråta hela tiden. det är något jag verkligen vägrar göra. efter att ha lyssnat på låten 275 ggr eller något liknande förstod jag att det går inte hålla på som jag gör just nu.
Jag ska vara den glada flicka som jag var en gång. jag SKA ta mig tillbaka till henne och jag ska njuta av det!
jag tänker inte göra som min pappa och sitta och titta på när livet passerar aldrig att jag tänker göra det! jag ska se det ljust och se dagen som den gåva som den är.
Förlåt till dem som fått höra på mitt gnäll. Jag lovar jag ska bli den jag en gång var. och jag ska börja nu!.
Tack alla som finns och ställer upp även om jag är en tråkig prick men det ska det faneimig bli ändring på! för på måndag fyller jag 17 år och den dagen ska bli hur bra som helst! lika så i helgen ska det bli helt otroligt bra, för vet ni? ingen dag är sig den andra lik (:
Ta dagen som den kommer och gör någonting bra av den!

HOLD YOUR HEAD UP HIGH AND THIS PIAN WILL DIE!"

 

 

"jag önskar jag kunde fly, kanske till och med flyga, flyga bort från allt, allt man vill slippa. Få känna vinden i håret och känna sig fri.
jag säger bara om.
Jag vill så gärna, jag vill så gärna slippa allting och bara få sova, blunda och försvinna, jag ser ingen, ingen ser mig.
Kraften jag hade när jag vakna försvann lika snabbt, glädjen jag hade när jag somna är som bortblåst. Borta.
var ifrån kan jag åter finna kraften och skratten.
jag önskar jag var liten då bekymrerna var små, så jätte små jämnfört med nu.
jag önskar jag kunde blunda och slippa se, hoppas på att ingen ser mig... hoppas."