Spräckt

Just nu ligger jag i sängen, har precis läst en text som gjorde mig livrädd. Jag läste en text om att spricka, när man föder barn, och då menar jag de stackars kvinnor som spricker hela vägen, där muskler och allt spricker upp. Jag läste om en kvinna som fick uppleva detta, att hon hade känt att det hade spräckt, och ändå var det inget som kopplade när tre läkare står och kliar sig på hakan och kollar ner i hennes underliv, hon förstod inte hur illa det var, förren hennes nyfödda dotter blir borttagen från hennes bröst och hon blir bortrullad till en operationssal, där de "lappade ihop" henne och hur hon fick ligga själv i uppvaket i timmar. 
Hur de bestämmer att hon skulle ha kateter tillsvidare, hur den blir borttagen och när hon skulle kissa för första gången, när hon skulle bajsa för första gången, hur hon skriker av smärta när hennes sambo smörjer in hennes sarjade bak med bedövningsmedel och hur hon ringer till sin mamma i all förtvivlan om att få höra om fina minnen, för hon klarade inte av att vara i nuet. Hennes muskel var skadad och gjorde det därför svårt för henne att knipa, hon kunde läcka avföring när som helst, 25 år gammal. 
Jag är 21, jag ska ha barn om 4 månader och jag är inte rädd för att föda mitt barn, men idag blev jag livrädd för att spricka. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0