Jag kände mig så stolt över att få visa upp lilla Tuva! 

Monica var med när jag plussade och nu, 10 månader senare sitter vi där men lilla Tuva i famnen! Så otroligt häftigt.

Vad sa Monica då? Jo vi pratade lite om hur det var, hon hade träffat Vanja (min bm som vi hade när Tuva föddes) och jag hade fått så mycket beröm för att jag varit så duktig! *stolt som en tupp!* haha! 

Vi pratade om hur jag upplevt förlossningen och vad för preventivmedel jag ville ha, jag valde mini-pe (mini piller) för att se hur jag reagerar på dem, om det funkar kommer jag nog sätta in en p-stav men eftersom att jag tycker att det är lite obehagligt sånt där så ville jag se om jag "tål" mini pillrena först, de funkar ju likadant och endel blöder massor av dem och endel blöder ingenting! Jag hoppas såklart på det sistnämda ;) 

Sen gjordes en gynundrsökning och jag fick godkänt i knipningarna ;) musklerna börjar återhämta sig bra och med yttligare lite träning är jag nog fit for fight igen! Sen är det så att när man ammar så blir en del torra som fnöske i nedre regionen (nej jag blev inget undantag) ganska psykiskt påfrestande när vi försöker på att ha sex för om jag ska uttrycka det så rätt som möjligt känns det som ett rivjärn som kommer in o härjar runt... Inte så najs om jag får säga det själv... Men det är mest att gilla läget.. Blä säger jag men det varar ju inte förevigt! 

Nä hur som helst! Det gick bra hos Monica och det var nästan som en klump i halsen när jag gick därifrån idag... Guh så jag kommer sakna besöken hos henne, även om hon stack mig nästan varje gång! Hon har hjälpt mig så mycket genom min sjukhusskräck och nålskräck! 

Tack Monica! ❤️