Fobi

Idag ska jag genomgå någonting, som för mig, varit den största skräcken, genom tiderna, det finns inget som kan beskriva min ångest när det kommer till blodprov, sprutor och blod. Min fobi.
Skratta om du vill, tyck synd om mig om du vill, det hjälper inte. Berätta för mig att det inte är så farligt! Du dör inte av det! Nä det hoppas jag verkligen inte! Mentänk dig, du, som får ångest av att gå ut när det är mörkt, eller när du ser en spindel, eller något liknande. Fobier går inte att bara vifta bort. Jag önskar, av hela mitt hjärta att jag slapp känna såhär, jag önskar så djupt att jag skulle tycka att det var som ett dammkorn under 
sängen, istället för ett stort berg! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0