Tänk, att man kan vara så lycklig, känna sig så älskad, känna sig så trygg, känna sig så kär! Varje dag är en ny dag, tänk att det snart är 2 år, 2 år har det varit han och jag. Jag har hittat mig själv, tack vare Jimmy. Jag är så tacksam över att ha honom i mitt liv, vi kan busa som små barn, vi kan driva varandra till vansinne, och vi kan bara njuta av varandra! Min bästavän! Som jag saknar så fort han inte är i samma rum! Vi ställer upp för varandra och vi har vuxit i varandra. Tänk att vi känt varandra i över 3 år. En liten kommentar på bilddagboken, från hans sida, slutet av 2009. En kammentar blev lite meddelanden på bilddagboken, några meddelanden blev msn chatt, som vi höll fast i i en evighet känns det som, vi pratade och pratade och pratade, han ville så gärna se mig i cam, så efter ett tag satt jag alltid med camen på, pratade pratade pratade, och så kom den där dagen, när vi bestämde oss för att ses. Jag och mina vänner skulle ut på Hugo i Norrköping, han var också där. När jag såg honom för första gången tänkte jag bara "aaah, det är därför han kallas myran!" Han satt där på en stol precis vid ingången och såg så liten ut! Men så liten var han ju inte! Smal och ett halvt huvud längre än mig, han hade blåa jeans, ett rött linne och kavaj, skitsnygg om ni frågar mig, och den där bilden har verkligen fastnat. Vi pratade och pratade, så gott det gick till den höga musiken, dansade och jag kastade iväg hans nyinköpta snusdosa, då jag tyckte/tycker att det är förjävla vidrigt egentligen, han blev galen på mig men han släpte mig inte en sekund. Efter det träffades vi då och då, fikade, shoppade, sen sågs vi, igen, hemma hos honom, jag var så nervös. Men efteråt så kände jag bara, nej, det här är inte rätt! Han är ju min bästa vän, jag kan inte hålla på såhär med min bästavän! Så jag sa nej, att jag inte ville något åt det hållet, så hemsk kände jag mig. Men han "förstod" men han släpte mig inte då heller, vi höll kontakt, han träffade en annan och jag träffade en annan, men vi pratade då och då, bråkade som fan för jag var så arg på hur han lät sig behandlas och han var arg för jag lät mig behandlas av våra andra. Det tog slut och han kom till mig när jag fyllde 19, jag hade feber och satt osminkad med ruffsigt hår, med mina galna tjejer och så Jimmy, han höll min hand hela kvällen och han hade en snygg svart tröja med knappar, och hans hår var jättefint, ljusblåa jeans. Den kvällen kysste han mig hejdå, eftersom jag, Anna, Sanna, Sofia ochLinnea skulle åka till Turkiet. En vecka ifrån varandra igen, men det hindrade oss inte från att slösa lite extra pengar och skicka långa sms till varandra när jag var där nere. Det första jag gjorde när jag kom hem från Turkiet var att åka till Jimmy, det fick bära eller brista tänkte jag, för jag ville inte vara ifrån honom längre. 

Väl hos honom, så bjuder han på plankstek, och jag får träffa en nyopererad Ninni, som blev en bästavän vid första stund! Hon är som min egna syster, hon går mig på nerverna lika mycket som jag älskar henne nått otroligt! Fina syster! 

Tillbaka till Jimmy, det var nog inte sådär jättemånga som förstod, för helt plötsligt ville Jimmie och Maritna absolut para ihop oss, fast att jag tyckte att vi hade lyckats rättså bra själva, men det var ingen av oss som sa, så vi gick på lite pardejter och Jimmie ringde några gånger och frågade hur det gick med "Myran". Suck! Jo det går bra! Förbannat bra! Jag tycker ju om den här killen! Vi har redan kallat varandra Älskling i flera år! Han är min bästavän och jag vill inte vara utan honom en sekund! Klart som fan att jag ska ha den här killen! Sen har dagarna bara rullat på, varje dag är en ny dag, varje dag lär vi känna varandra lite bättre, men det är det som känns så bra! Det finns alltid mer att lära känna, alltid nya saker att upptäcka, tillsammans! Jag Älskar Dig Jimmy Lennart Jonasson!