Livet är orättvist, livet är tungt, livet påminner ständigt om att man inte ska få njuta av varje sekund, någonsin, alltid ska en joker hoppa upp från kortleken och röra om mer än vad man själv klarar av att hantera. Livet är inte rättvist, livet visar inte vilka vägar vi ska gå, det är val vi gör i livet och hur vi än väljer att leva så kommer livet ikapp och slår dig hårt i ryggen så du faller ner på knä och kippar efter luft, luft som är så tung och den känns som tjära i lungorna. Livet är orättvist. Livet ger dig en hästspark i magen likt att bli överkörd av en ångvält tre gånger om, besvikelser som känns som att en liten djävul äter upp ditt hjärta. Ta ingen för givet, tro inte att människan lyssnar, ha inte för höga förhoppningar. Stanna alltid med båda fötterna på marken, då blir inte fallet lika hårt. Vad händer nu? Vad ska jag göra? Vem kan jag vända mig till? När tar denna mardröm slut? Kommer det bli värre, kommer det sluta i hysteriska gråt med blommor och jord? Vad kommer hända? När händer det? Livet är läskigt, livet är obehagligt, livet är skrämmande.