Livet är en bergodalbana, just nu går den neråt, det är mycket nu som gör mig så ledsen, orolig och besviken. Jag är helt ur balans i mig själv och skulle nog behöva gå till läkaren och kolla upp varför jag är så yr och får svimningskänsla stup i kvarten, men jag antar att det är mest för att jag är stressad, stressad över att jag inte får så mycket jobb, stressad för att jag vill hinna med så mycket hela tiden, jag vill vara på alla ställen samtidigt. jag vill vara med mina vänner hela tiden, jag vill hinna träffa min familj, jag vill hinna med Ida, hela tiden. Det får det att snurra så mycket, jag vill komma bort, komma bort till solen, jag behöver b-vitaminer, jag behöver det så otroligt mycket.! 

Saker och ting går inte alltid som man tänkt sig, jag önskar jag kunde förändra det som är gjort, inte i mitt liv utan hos någon annan, någon annan som borde ha pratat istället för att ha varit tyst, få ut allt som finns inombords, istället för att ta ut det på detta sätt.. besvikelse. så otroligt besviken och ledsen! 

och så vill jag säga, lillebror <3