Det ska bli skönt att åka iväg ett tag, det blir jobbigare och jobbigare för varje minut som går att veta att något så fruktansvärt faktiskt har hänt. Att läsa det i tidningarna, att se vad alla skriver i hennes logg att inse att ens närmsta gråter sig till söms och klandrar sig själva. 
Jag gråter nästan när jag ser orden "Hejdå Syrran" det är så obeskrivligt, hur man ska kunna hantera en sådan situation, hur ska man kunna förstå att ens syster, barn, barnbarn, vän är död? det är obeskrivligt!